Lever biopsi.....

Ja igår så va de dax för att ta de där provet på levern. Vi körde de stora tjejerna till skolan och lillan på dagis sen får vi in till kss för jag skulle läggas in klockan åtta. När jag satt i väntrummet så blev jag bara mer nervös över biopsin så jag satt och nästan skaka. Som tur va så ropa de in mej prick åtta och in på ett undersökningsrum som jag genast fick byta om till den snygga sjukhus klänningen. Sköterskan fråga hur jag mådde inför ingreppet och jag förklara att jag brukar inte va nervös för olika saker men nu så va jag riktigt nervös. Som tur va så va de en underbar sköterska som genast börja förklara och berätta om biopsin och avsluta samtalet med att hon vart med på biopsin sen 1995. Då kände jag mej genast lugnare. Läkaren kommer in och förklarar hur jag skulle andas och gjorde ultraljud för att se vart han skulle gå in med sprutan. Så på höger sidan mellan rev benen skulle han stick sen genom lungsäcken och vidare till levern. Sköterskan kom på att hon missat en detalj och de va att de lokalbedövar huden först för spetsen va så grov så de är tvungna att göra ett snitt först. Jag vinka åt Jimmy att han gärna kunde sätta sig vid mitt huvud så jag fick lite stöd och någon att klämma handen av när de gjorde ont. Jimmy satte sig brevid och doktorn rita vart han skulle skära och sedan fick jag lokal bedövningen. Ja ni som fått lokalbedövning vet ju att de är nog de värsta av om man ska göra nått ingrepp att den gör ondast. Sen vänta han och fråga om jag kände nått samtidigt som han skar. Mmm de gjorde jag men efter ett par sekunder försvann de och läkaren sa till mej att ta ett djupt andetag och sedan att andas ut och hålla andan. När han stack igenom lungsäcken kändes de väldigt konstigt precis som en låsning samtidigt som att de krampa till i mellangärdet. Mycket märklig känsla. Läkaren svänger om med nått ser jag i ögonvrån och jag vågar fortfarande inte andas ifall han hade sprutan kvar så jag väser till Jimmy och frågar om jag får andas och ojoj sa läkaren andas på du de är klart. Phu jag lovar att sticket tog max 3sek att göra.Ja sa sköterskan nu ska vi lägga tryck förband sedan skulle jag lägga mej på höger sida och ha en kudde under bröstkorgen så de skulle va ett tryck över sticket. Kände då en krampande känsla uppe vid axeln och även av min onda bröstkorg. Läkaren va väldigt snabb på att erbjuda morfin spruta för smärtan men ni som känner vet ju vad jag svara de klart. Nej så klart så jag härda ut en timme på sidan ändå. Sköterskan skulle ta puls och blodtryck varje kvart första timmen sen va de varje halv timme i tre timmar. Ja sen skulle jag bli utskriven och få åka hem. Men efter en timme så tvinga jag dom till att jag fick gå upp och kissa trodde jag skulle pinka ner mej. Innan jag lyckades få komma upp så ville dom att jag skulle få ligga på bäcken haha mm som jag skulle klara de....nä så nu är jag en erfarenhet rikare att jag ska aldrig säga till nån som ska ligga på bäcken att jodå kissa du de går så bra.....FYYYYY de är fruktansvärt! Så ja jag fick komma upp och kissa sen va de bara bums basta ner i sängen och ännu ett blodtryck skulle tas och ja då vart de lite högt så då vart hon inte så nöjd. Tog de varje halv timme och sluta med att de svajja lite så jag blev kvar drygt en timme extra. Men sen så fick jag äntligen åka hem. Jag måste säga att personalen va underbar på detta ställe!!! Men nu hade vi lite problem för vi räkna med att jag skulle va som vanligt och Sigrid kunde va hemma men så va de inte. Jag fick inte va själv idag eller lyfta,bära eller anstränga mej pga blödningsrisken så Jimmy fick panik och börja ringa runt. Så igår kväll var svärföräldrarna här medans de va på handboll och idag fick svärfar skjutsa tjejerna till skola och dagis sen skulle Johanna komma och vakta mej ;-) Sen skulle Linda komma så hon kunde hämta hem tjejerna på em! Ja så jag har legat i soffan med värk medans mina underbara vänner hållt igång här hemma. Jag tycker de är super snällt men har så svårt att ta emot hjälp vill helst klara mej själv. Men nu så kände jag att detta är inget att leka med så nu var jag tvungen att svälja stoltheten och ta emot denna underbar hjälp som jag fått idag! Tack snälla för att ni finns!!!Så nu hoppas jag att de onda är borta i morgon! Men nu i kväll så har Sigrid fått 39 graders feber igen så nu hade vi inget val så Jimmy får iallafall va hemma och vaba! Tråkigt men vad ska man göra :-( Nu kan jag tänka mej att många har slutat läsa men kram på er som läst hela vägen! <3